Lissabonfördraget anger med all önskvärd tydlighet att EU skall ansluta sig till Europa­konventionen om skydd för de mänskliga rättig­heterna och de grund­läggande fri­heterna (EKMR).

Skillnaderna mellan traditionellt kapital­exporterande och kapital­importerande länder minskar. Det skulle kunna möjliggöra ett multi­lateralt investerings­avtal, och ett sådant avtal har sedan en tid också eftersträvats av EU.

Flera studier har försökt uppskatta effekterna av det trans­atlantiska handels- och investerings­avtalet mellan EU och USA (TTIP), såväl på EU-nivån som för de enskilda medlems­staterna. Ingen av dessa studier har emellertid analyserat effekterna på regional nivå.

Planerna på att i ett framtida handels- och investerings­avtal mellan EU och USA (TTIP) inkludera bestämmelser om tvist­lösning (ISDS) har i många EU-länder gett upphov till såväl livlig debatt som kraftig kritik. Den till en början polariserade antingen-eller-diskussionen har den senaste tiden dock nyanserats något i och med handels­kommissionär Cecilia Malmströms förslag till reformering av ISDS.

Stora regionala handels­avtal som det trans­atlantiska partner­skapet för handel och investeringar (TTIP) kan få en stor påverkan på världs­handels­systemet. Hur och till vilken grad kan ett sådant avtal generera vinster från handel och minska trans­atlantiska handels­kostnader? Och vad kommer det att innebära för tredje­land?

Flera EU-länder har upplevt en kraftig ned­gång i investeringar och behovet av starkare ekonomisk till­växt lyfts ofta fram. Europeiska kommissionen har därför lagt fram en investerings­plan som beräknas frigöra 315 miljarder euro. Martin Myant, chef vid Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI), analyserar planen. (2015:10epa)

Ryssland gränsar till flera EU-länder och är en mycket betydande leverantör av energi till EU. Landet är dess­utom en viktig destination för EU:s export. Den ryska ekonomin står nu inför stora ut­maningar som en följd av fallande olje­priser, sanktioner och flera år utan reformer.

Med ökat internationellt utbyte uppstår allt fler kollektiva behov som nationalstaterna inte kan hantera. Men också nya möjligheter till offentliga intäkter, t.ex. genom den digitala ekonomin och krafttag mot skatteflykt. Daniel Tarschys är professor emeritus i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps. (2015:8epa)

För två år sedan utlovade premiärminister David Cameron en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU om han blev omvald. Valdagen den 7 maj närmar sig, och frågan om vem som vinner valet och vad det kommer att innebära för relationen till EU är högaktuell.

Eurokrisen har inte lämnat någon av EU:s medlemsstater opåverkad. Under flera år har europeiskt samarbete och solidaritet satts på prov på ett sätt som saknar motstycke under efterkrigstiden.