Det europeiska underrättelse­samarbetet på utrikes- och säkerhets­området har ökat i betydande omfattning under det senaste decenniet. I den här publikationen analyserar författaren organisationen av och processen i det europeiska underrättelse­samarbetet samt belyser den effekt det har haft på europeisk utrikes­politik.

Den 27 september hålls regional­val till det katalanska parlamentet, ett val där temat har kommit att bli Kataloniens relation till Spanien. De senaste tio åren har relationerna mellan den katalanska och den spanska regeringen grad­vis för­sämrats på grund av oenighet kring Kataloniens regionala befogenheter. Jakob Lewander är utredare i statsvetenskap vid Sieps. (2015:21epa)

Det trans­atlantiska handels- och investerings­avtalet (TTIP) skiljer sig från flera av EU:s tidigare frihandels­avtal eftersom de mer av­görande handels­hindren som finns mellan EU och USA snarare beror på skillnader i regel­verk än på tullar. Det reglerings­samarbete som diskuteras inom ramen för TTIP syftar till att komma till­rätta med dessa hinder.

Sjunkande priser på livs­medel och energi är de främsta förklarings­faktorerna till den låga inflationen i flera länder utanför euro­zonen, däri­bland Sverige. Vidare har den låga inflationen i euro­zonen spridit sig till Sverige och till flera andra länder utanför euro­zonen.

Även om upplysnings­tidens liberal-politiska ideal har skapat en någor­lunda gemensam straff­rättskultur i Europa, finns fort­farande skillnader i medlems­ländernas straff­rättsliga system. Den grund­läggande tanken med upplysnings­idealen är att straffet ska användas i så begränsad ut­sträckning som möjligt.

Vägen mot en om­röstning om Stor­britanniens vara eller icke vara i EU kantas av tre dilemman: för det första vill man ha ”mindre EU” i en tid när fler­talet medlems­stater vill ha ”mer EU”; för det andra kan mot­ståndet mot en för­djupning hindra övriga länder från att gå vidare med reformer som anses nöd­vändiga för att få EU och euro­zonen att fungera mer effektivt; och för det tredje kan britternas krav leda till att även andra medlems­stater lyfter liknande anspråk i frågor där de önskar se en förändring.

Europeiska unionen har ingen direkt kompetens inom bostads­politiken. Bostads­frågor har dock blivit allt viktigare i hela unionen, särskilt i samband med den globala finans­krisen. (2015:17epa)

Efter tjugo år av EU-­medlemskap har svenskarnas inställning till EU blivit alltmer positiv och stabil i samtliga samhällsgrupper. Varannan svensk är i dag positiv till Sveriges medlemskap i EU.

Reglerna för hur EU:s årliga budgetar beslutas ändrades i och med Lissabon­fördraget. I den här Europa­politiska analysen menar författaren, Giacomo Benedetto, att minister­rådet därmed vann ökad makt i förhållande till Europa­parlamentet. (2015:15epa)

Finanskrisen har fått EU att ta fram en resultat­tavla (scoreboard) med flera ekonomiska indikatorer. Syftet är att skapa ett bättre varnings­system; framtida kriser måste uppdagas i ett tidigare skede.