Utrikespolitik har alltid omgärdats av viss sekretess och EU:s utrikespolitik utgör därvidlag inget undantag. Av hänsyn till säkerhet och internationella förhandlingar som förs i all förtrolighet, hanterar utrikespolitiska aktörer som ministerrådet och utrikestjänsten (EEAS) frågan genom att ”hemligstämpla” dokument. Deirdre Curtin och Christina Eckes är professorer i EU-rätt.
Fiskeriavtal med Europeiska unionen är en stor inkomstkälla för vissa utvecklingsländer. Intäkterna från att utländska flottor tillåts fiska på ens territorium kan ligga på 30–50 procent av statsbudgeten. Författarna Johan Blomquist, Cecilia Hammarlund och Staffan Waldo är verksamma vid AgriFood Economics Centre.
De ekonomiska vinsterna av att vara EU-medlem är i teorin förhållandevis okontroversiella och följer främst av tillgången till unionens inre marknad. Det är emellertid inte lika enkelt att visa empiriskt att man vinner ekonomiskt på medlemskapet.
Enligt EU:s fördrag ska unionens politik för gränskontroll, asyl och invandring styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. EU har också beslutat att medlemsstaterna ska dela på ansvaret för asylsökande, bland annat att asylsökande från Italien och Grekland ska omfördelas till övriga medlemsländer. Eleni Karageorgiou är doktorand vid juridiska institutionen, Lunds universitet.
EU:s förhållande till Belarus inom ramen för det Östliga partnerskapet är komplext. Landets auktoritära karaktär såväl som dess utrikespolitiska balansgång mellan EU och Euroasiatiska ekonomiska unionen försvårar genomförande av större reformprogram. Det skriver Elena A. Korosteleva, professor i internationell politik.
Den europeiska ekonomins segdragna tillväxtproblem gör det allt viktigare att finna sätt att öka produktiviteten. I den här Europapolitiska analysen undersöker författarna vilka faktorer som driver produktivitet i Europas regioner.
För att den inre marknaden ska fungera effektivt krävs att EU:s och medlemsstaternas institutioner och myndigheter ges förutsättningar och verktyg för att kunna samarbeta med varandra och utbyta information.
Sverige beskrivs ibland som mindre framgångsrikt än Danmark och Finland i EU:s jordbruksförhandlingar. Samtidigt har studier visat att Sverige i allmänhet anses vara en attraktiv förhandlingspartner i EU.
Den 1 januari 2015 trädde Eurasiatiska ekonomiska unionen (EEU) i kraft som en organisation för ekonomisk integration mellan Belarus, Kazakstan och Ryssland. Samma år anslöt sig även Armenien och Kirgizistan.
De flyktingströmmar som har nått EU:s gränser under 2015 och 2016 har inneburit en utmaning för det internationella asylsystemet. Hur det enskilda medlemslandet svarar på uppmaningarna att ta emot människor på flykt synliggör faktiska skillnader i hur länderna tolkar regelverken, skillnader som annars är mindre uppenbara. Rebecca Thorburn Stern är docent i internationell rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. (2016:10epa)