Med Lissabonfördraget fick EU befogenhet att lagstifta inom straffrättens område, vilket har belysts i tidigare publikationer av Sieps.
Med Lissabonfördraget har EU fått uttrycklig kompetens när det gäller humanitärt bistånd. Det har medfört en rad juridiska och institutionella utmaningar som analyseras i denna rapport.
Rysslands ingripande i östra Ukraina och annekteringen av Krim 2014 sände chockvågor genom Europa. Det avslöjade också bristerna i EU:s relationer med dess mäktigaste granne, Ryssland.
Innan de central- och östeuropeiska medlemsstaterna blev fullvärdiga medlemmar i Europeiska unionen, tecknades en rad bilaterala investeringsavtal (BITs) mellan dem och EU:s medlemsstater.
Denna Europapolitiska analys ger en översikt över hur människosmuggling har definierats över tid i EU. Ilse van Liempt är docent i urbangeografi vid Universitetet i Utrecht, Nederländerna.
Den fria rörligheten ger många fördelar men kan också underlätta gränsöverskridande brottslighet. Människohandel är i dag den tredje största kriminella verksamheten i världen, och det är en mycket lönsam aktivitet. Monika Hjeds Löfmark och Jonas Eriksson är forskare respektive utredare i nationalekonomi vid Sieps. (2016:2)
Den illegala invandringen ökar i takt med att antalet migranter blir allt fler. I denna Europapolitiska analys diskuterar ekonomerna Pia M. Orrenius och Madeline Zavodny den illegala migrationen i EU ur ett ekonomiskt perspektiv.
Eurokrisens konsekvenser har lett till ett ökat intresset för samordning av medlemsstaternas offentliga finanser på europeisk nivå. Det inbegriper även granskning av socioekonomiska frågor inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
De kontroversiella förändringarna av lagarna i Polen och Ungern har lett till betydande oro när det gäller rättsstatens principer i Europeiska unionen. Enligt Christophe Hillion, forskare i juridik vid Sieps, har EU både möjligheter och en skyldighet att se till att rättsstatens principer respekteras.