Med talangpartnerskap vill EU-kommissionen lösa bristen på utbildad arbetskraft i EU och bygga migrationssamarbeten med länder utanför unionen. I denna analys undersöker Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, talangpartnerskapens potential och nytta i Sverige och EU. Han menar att även om det inte är en helhetslösning är konceptet värt att satsa på.
Att stärka den cirkulära ekonomin och förbättra resurseffektiviteten kan bidra positivt till både miljön och ekonomin. Det kan dock hävdas att EU:s industripolitik än så länge har fokuserat mer på att sänka koldioxidutsläppen på produktionssidan än att klimatanpassa efterfrågesidan och öka graden av återvinning. I detta perspektiv föreslår Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, hur en bättre policymix skulle kunna se ut.
Beslutsfattande i EU kräver att medlemsstaterna samarbetar. I den här Europapolitiska analysen beskriver fyra statsvetare vid Göteborgs universitet mönstren för medlemsstaternas samarbetsrelationer i Europeiska unionens råd. I analysen prövas också olika förklaringar till att vissa stater knyter starkare relationer.
Vid toppmötet i Göteborg 2017 enades EU:s ledare om en rad principer för att stärka medborgarnas sociala rättigheter och utjämna klyftor inom unionen. I denna analys granskar statsvetarna David Bokhorst och Sven Schreurs de EU-beslut som följt på området sedan dess. De kommer fram till att det har skett en verklig förändring och reflekterar över om den kan bli bestående.
Alltsedan partiet Lag och rättvisa (PiS) kom till makten i Polen år 2015 har EU framfört kritik om att landets demokrati urholkas. Utgången i valet den 15 oktober 2023 kan innebära att demokratin och rättsstaten stärks. Men vad krävs för att åtgärda rättsstatsproblemen i Polen? Och vilka frågor kan uppstå på EU-nivå? I detta perspektiv förklarar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, att Polens väg tillbaka inte kommer att vara enkel.
Den 15 oktober är en beslutsdag för det polska folket: blir det ytterligare fyra år av ansträngda relationer med Bryssel eller blir det en ny regering som vill bryta de låsta positionerna? Med drygt en vecka kvar till valet beskriver Natasza Styczyńska (Jagellonska universitetet) vad som står på spel, bakgrunden till det nuvarande läget och vart landet kan vara på väg.
Europeiska ledare ses allt oftare förflytta sig från flygplan till förhandlingar och vidare till fototillfällen. Toppmöten har blivit vardag. Kan politikens allt tätare högnivåmöten ha ett samband med maktförskjutningar? Daniel Tarschys tittar närmare på och ställer frågor kring statskonsten av i dag.
EU växer, igen. Inom en snar framtid kan Europeiska unionen ha så många som 35 medlemmar och behöver därför förändras. Mot den bakgrunden har Sieps bett ledande experter att överväga vad de anser att unionen kan eller bör göra för att kunna omfatta fler medlemsstater – för att bli Fit for 35.
Nära sex miljoner ukrainska flyktingar lever i EU under skydd av det tillfälliga massflyktsdirektivet. Dessa riskerar att hamna i limbo när direktivet löper ut i början av 2025. I denna europapolitiska analys undersöker Meltem Ineli Ciğer, expert på migrationslagstiftning, möjligheterna att undvika detta läge.
EU investerar upp till 723 miljarder euro utöver sin ordinarie budget för att stötta ekonomisk återhämtning samt grön och digital omställning. Men hur stora är möjligheterna att utkräva ansvar för hur pengarna används? Inte tillräckligt i dagsläget, menar Maria-Luisa Sánchez-Barrueco i denna rapport.