Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande.
EU har sjösatt stödprogrammet SURE, som ska hjälpa medlemsländerna att låna pengar till åtgärder under coronakrisen. Som finansiering lånar EU pengar på finansmarknaden med den egna budgeten som säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, fördelar och risker med gemensam upplåning.
EU-rätten erbjuder ett starkt skydd av personuppgifter, senast preciserat i GDPR-förordningen. Mot integritetsskyddet står dock behovet av fria dataflöden på den inre marknaden och medlemsstaternas behov att skydda den nationella säkerheten. Maria Wiberg, jurist med inriktning på inremarknadsrätten, lyfter fram målkonflikter i EU:s regelverk.
I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
Europeiska kommissionen är en institution med stor betydelse för EU:s politik men har först nyligen blivit mer jämställd. I denna analys ger professorerna Miriam Hartlapp och Agnes Blome en översikt över kvinnors representation i kommissionens ledning och föreslår åtgärder för en jämnare fördelning i framtiden.
Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med.
Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap.
Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium.
Enligt fördragen ska EU främja jämställdhet i all sin verksamhet. I den här analysen undersöker forskarna Lut Mergaert och Rachel Minto hur Europeiska kommissionen arbetar med detta och identifierar både brister och exempel på god praxis. En viktig uppgift för kommissionen, menar de, är att förändra sin egen organisation.
Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps.