Energistadgefördraget, ECT, är ett mellanstatligt handels- och investeringsskyddsavtal för energisektorn med drygt 50 medlemmar, däribland de allra flesta EU-länder, EU och länder som tidigare tillhört Sovjet. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, beskriver avtalets investeringsskydd mot offentliga åtgärder, hur det utnyttjas vid tvister och diskuterar dess ekonomiska effekter för EU. Huvudslutsatsen är att ECT i dess nuvarande form inte tycks vara till gagn för EU, särskilt med tanke på unionens gröna ambitioner.
EU:s gröna diplomati kommer att sättas på prov under klimatkonventionens möte i Glasgow, som inleds i slutet av oktober. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, beskriver EU:s inre marknad, finansiella styrka och institutionella kapacitet som faktorer som kan verka till unionens fördel i förhandlingarna och därefter. Men EU behöver använda sina verktyg mer samstämmigt och minska gapet mellan rika och fattiga länder.
Sedan Sveriges EU-inträde har svenska domstolar tillämpat EU-rätten lojalt. Samtidigt har de varit återhållsamma med att fråga EU-domstolen hur unionsrätten ska tolkas. Genom att oftare begära tolkningsbesked, så kallade förhandsavgöranden, skulle Sverige kunna påverka den europeiska rättsutvecklingen i högre grad. Det skriver Ulf Bernitz, professor em. i europeisk integrationsrätt.
Under 2021 väntas Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen (AU) enas om en ny samarbetsstrategi. Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, analyserar dokumentet som pekar ut EU:s intressen i den kommande strategin.
Från maj 2021 och ett år framåt pågår konferensen om EU:s framtid, där EU-medborgarna inbjuds att delta. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, beskriver formerna för konferensen och förväntningarna på vad den kan åstadkomma.
EU:s migrationspakt är kommissionens förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen. Pakten innehåller bland annat nya förslag som reglerar solidaritet mellan EU:s länder, gränsförfaranden, screening och ansvar. Enligt folkrättsprofessorn Rebecca Thorburn Stern innehåller pakten mest omformuleringar av gamla idéer, och vad solidaritet faktiskt innebär är inte helt tydligt.
Rättsstaten har under en längre tid urholkats i flera EU-medlemsstater och utvecklingen tycks inte vara på väg att vända. Unionens senaste verktyg är att stoppa utbetalningar från EU:s budget till en medlemsstat som inte respekterar rättsstatsprincipen. Om det kommer att fungera är osäkert men samtidigt står allt hopp till denna så kallade villkorsmekanism. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps.
Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps.
EU-rätten erbjuder ett starkt skydd av personuppgifter, senast preciserat i GDPR-förordningen. Mot integritetsskyddet står dock behovet av fria dataflöden på den inre marknaden och medlemsstaternas behov att skydda den nationella säkerheten. Maria Wiberg, jurist med inriktning på inremarknadsrätten, lyfter fram målkonflikter i EU:s regelverk.
EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)