Fiskeriavtal med Europeiska unionen är en stor inkomstkälla för vissa utvecklingsländer. Intäkterna från att utländska flottor tillåts fiska på ens territorium kan ligga på 30–50 procent av statsbudgeten. Författarna Johan Blomquist, Cecilia Hammarlund och Staffan Waldo är verksamma vid AgriFood Economics Centre.
När Sverige gick med i EU blev unionen också en del av den svenska statsförvaltningens vardag. Det är dock inte helt klart vilken roll och vilket ansvar svenska myndigheter har i EU-arbetet.
Den fria rörligheten ger många fördelar men kan också underlätta gränsöverskridande brottslighet. Människohandel är i dag den tredje största kriminella verksamheten i världen, och det är en mycket lönsam aktivitet. Monika Hjeds Löfmark och Jonas Eriksson är forskare respektive utredare i nationalekonomi vid Sieps. (2016:2)
Den 27 september hålls regionalval till det katalanska parlamentet, ett val där temat har kommit att bli Kataloniens relation till Spanien. De senaste tio åren har relationerna mellan den katalanska och den spanska regeringen gradvis försämrats på grund av oenighet kring Kataloniens regionala befogenheter. Jakob Lewander är utredare i statsvetenskap vid Sieps.
Flera EU-länder har under det senaste decenniet vidtagit åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för äldre och därmed förlänga arbetslivet. Den här analysen belyser utveckling för äldre på arbetsmarknaden i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Europeiska kommissionen har under cirka femton års tid arbetat kontinuerligt med att förbättra hur man förbereder och presenterar lagförslag för EU-lagstiftaren.
Tiggare har på senare tid blivit en allt vanligare del av den svenska stadsbilden. Det har i sin tur fäst strålkastaren på romernas prekära ställning i stora delar av Sydösteuropa.
En lösning som ofta föreslås för att minska arbetslösheten bland unga i EU är det klassiska lärlingssystem som förekommer i exempelvis Tyskland. Professor Jonas Olofsson går i den här rapporten igenom och drar lärdomar av lärlingssystemen i Danmark, England, Norge, Tyskland och Österrike.
Ett europeiskt remissväsende är under framväxt. I den här rapporten sätter författarna Daniel Tarschys och Linda Johansson in Europeiska kommissionens öppna samråd i dess sammanhang, beskriver modellens grunddrag samt identifierar likheter och skillnader med svensk praxis.
Som en följd av den ekonomiska krisen har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den ekonomiskpolitiska samordningen i EU. För det svenska EU-medlemskapet reser den utvecklingen flera frågor.