Möjligheten till rättslig prövning är avgörande när det gäller att stärka konsumenternas ställning på en integrerad europeisk marknad. I det sammanhanget är tvistlösning utanför domstolarna (medling, förlikning, etc.) såväl som tvistlösning online intressanta alternativ till konventionella metoder för gottgörelse. Den formen av uppgörelser uppmärksammas också allt mer i EU.

Europeiska unionens råd - mer känt som ministerrådet - är EU:s viktigaste lagstiftande organ och dess mest betydelsefulla EU-institution. Men fortfarande är kunskapen om hur rådet fattar beslut och hur medlemsländerna röstar bristfällig.

Det som i EU kallas ”ett område med frihet, säkerhet och rättvisa” ses oftast som ett politikområde som bara omfattar unionen men det har också en viktig internationell dimension. Efter flera initiativ från Europeiska rådet har EU blivit en global kraft inom områden som migration, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet.

Den pågående krisen i Europa har förnyat debatten om den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Diskussionen har huvudsakligen fokuserat på ekonomiska aspekter av den monetära unionens utformning, medan andra faktorer har förbisetts.

Tillväxt har länge stått högt på den europeiska agendan, bland annat genom den så kallade Europa 2020-strategin och mer nyligen tillväxt- och sysselsättningspakten. Initiativen är många, men de leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt.

Energifrågan har alltid haft stor betydelse för den europeiska integrationen. Men EU:s gemensamma energipolitik – i synnerhet dess utrikespolitiska dimension – är av relativt sent datum.

Sveriges förmåga att snabbt och effektivt införa EU:s regler i svensk rätt har varierat genom åren. En relativt stor andel av klagomål på och rättsprocesser mot Sverige gäller just förseningar och andra brister i genomförande av EU-regler. Eftersom EU har skärpt sanktionsreglerna för länder som släpar efter kan det bli dyrt.

Trots att de roterande ordförandeskapen har förlorat i tyngd i och med Lissabonfördragets ikraftträdande, har det land som håller i ordförandeklubban i sex månader fortfarande en viktig roll. För Danmark, ordförandeland under den första halvan av 2012, har den pågående krisen i eurozonen inneburit stora utmaningar.

Cypern övertog det roterande EU-ordförandeskapet under pågående ekonomisk kris. Det har inneburit stora utmaningar, inte minst då Cypern självt har drabbats hårt av krisen och är föremål för åtstramningsåtgärder.

Den svenska förvaltningsmodellen – med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli – skiljer sig från den modell som gäller i de flesta andra EU-länder. Frågan om den svenska modellens lämplighet i ett EU-perspektiv har också diskuterats ända sedan Sverige blev EU-medlem.