Är det möjligt att inom ramen för EU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? Kan man till exempel främja jämställdhet, integration av funktionshindrade och goda arbetsvillkor?

Utvidgningen har ofta kallats "EU:s största framgång" och den har otvivelaktigt varit ett av unionens mest betydelsefulla åtaganden de senaste decennierna.

Enklare regler och lagar är numera en officiell målsättning på såväl europeisk som nationell nivå. EU-kommissionen driver på för att medlemsländerna ska minska de administrativa bördorna - inte minst för företag – och kräver att länderna i förväg utreder konsekvenserna av föreslagna regler och beslut.

Den öppna samordningsmetoden är en relativt ny samarbetsform i EU. Den används för att samordna medlemsstaternas nationella politik i syfte att uppnå gemensamma mål.

Cirkulär migration är ett centralt begrepp när det gäller EU:s framtida migrationspolitik, vars huvudtanke är att arbetskraftens rörlighet ska gynna såväl ursprungslandets som mottagarlandets ekonomi.

De svenska domstolarna ingår numera i en rättsordning som omfattar hela EU och deras praxis. När det gäller att begära förhandsavgörande från EU-domstolen är detta centralt för EU-rättens genomslag i Sverige. Det skriver Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. (2010:2)

Oavsett om man ser globala obalanser som en avgörande faktor, en av flera orsaker eller en bisak har finanskrisen åter satt företeelsen på den politiska dagordningen. I denna forskningsrapport ger professor Philip R.

Utmaningarna för EU:s nuvarande ordförandeland Spanien har varit flera.

Ordförandelandet Belgien har haft ett antal utmaningar att hantera, däribland att nå en överenskommelse om nya initiativ inom det ekonomisk-politiska området samt hantera den ekonomiska krisens fortsatta förlopp.

I Lissabonfördraget förbinder sig EU att skapa en europeisk "social marknadsekonomi" men den lagstiftning som krävs för att uppnå det målet är alltjämt beroende av kvalificerade majoriteter i Ministerrådet.