I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten.

Trots såväl finanskris som påföljande eurokris fortsätter det svenska opinionsstödet för EU att öka. I 2010 års mätning svarar 53 procent att de är för det svenska medlemskapet medan 23 procent är emot.

I takt med att statsskuldkriserna i euroområdet har förvärrats har två parallella beslutsprocesser i EU påbörjats. Den ena syftar till att förändra det europeiska ekonomisk-politiska regelsystemet så att liknande kriser kan undvikas i framtiden.

EU-kommissionens femte sammanhållningsrapport innehåller en mängd nya data som beskriver sociala, ekonomiska och territoriella trender i Europa. Den utgör därmed en utmärkt grund för att diskutera den framtida sammanhållningspolitiken, men de frågor kommissionen ställer i sin konsultation är dessvärre alltför begränsade.

Europluspakten utvecklades som en kompletterande mekanism för att på nationell nivå stödja reformprogrammet för ekonomisk styrning, i synnerhet när det gäller olika samhällssektorer, en fråga där medlemsstaterna har företrädesrätt.

När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns.

Den europeiska statsskuldkrisen har dominerat EU:s dagordning sedan maj 2010. En av huvudfrågorna som EU:s beslutsfattare måste lösa är hur ett framtida finanspolitiskt ramverk ska utformas.

Europas befolkning lever allt längre och arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Det utgör en betydande utmaning för EU:s medlemsländer, och inom EU pågår nu en debatt om Europas framtida pensionssystem. (2011:5epa)

Frågan om den svenska vargjakten står numera högt på EU:s dagordning. EU-kommissionen har ifrågasatt den svenska förvaltningen av varg och den svenska regeringen svarade nyligen med att ersätta 2012 års licensjakt med utökad skyddsjakt.

I den här analysen genomför författarna en granskning av EU-domstolens sätt att balansera skilda eller till och med motstridiga intressen som skyddas av EU-rätten.