Under efterkrigstiden har den internationella handeln liberaliserats. Denna liberalisering har skett på global nivå, via GATT och WTO, men även på regional nivå. De senaste tio åren har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och utvecklingen verkar fortsätta i denna riktning. EU är här en viktig aktör, med en mängd handelsavtal med olika länder.

I rapporten "Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?" analyseras de rättsliga alternativ som står till buds vid en ratificeringskris.

I denna utredning används en ekonometrisk modell för att undersöka migrationsprocesserna från de gamla EU-länderna till Sverige. Utifrån denna modell prognostiseras sedan nettomigrationen (invandringsöverskottet) till Sverige från de tio nya EU-medlemsstaterna, samt från de två kandidatländerna Bulgarien och Rumänien.

Det hävdas ofta att livsmedelsbistånd används som förtäckt exportbidrag till givarlandets jordbruksprodukter, dvs. för att stödja priserna på den egna produktionen, eller i syfte att utveckla kommersiell export av egna livsmedel.

I utredningen ges en översikt över kommissionens reformagenda såsom den presenterades i kommissionens vitbok om styrelseformer som antogs av kommissionen 2001.

Samlingsvolymen "En konstitution för Europa? Reflektioner" innehåller fem studier skrivna av svenska forskare. Dessa har getts fritt utrymme att diskutera EU:s fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och fokusera på aspekter de själva bedömer som mest intressanta.

Nederländernas ordförandeskap 2004 utvärderas i denna rapport. Rapporten fokuserar på utmaningar på det nationella och det europeiska planet och den holländska regeringens möjligheter att utnyttja ordförandeskapet för att driva en konstruktiv EU-politik på hemmaplan.

Undersökningen inkluderar alla direktiv och förordningar som publicerats i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT) år 2004.

När ministerrådet och parlamentet ska stifta lagar genom medbeslutandeförfarandet, pågår en mängd mer eller mindre informella möten där många av de viktigaste besluten fattas, utan möjlighet till insyn för allmänheten.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993.