Den så kallade grönboken från 2001 kan ses som det grundtext som sedan utgör grunden för diskussionen om CSR (Corporate Social Responsibility) i EU. Inom EU har sedan arbetet med CSR-frågor gått vidare och mynnat ut i 2006 års inrättande av partnerskap för tillväxt och sysselsättning med målet att göra Europa till ett kom-petenscentrum för företagens sociala ansvar.

Förhandlingarna om EU:s årliga utgifter tas beslut med kvalificerad majoritet. I rapporten undersöker professor Mika Widgrén förhållandet mellan Minister-rådets röstregler och EU:s budgettransfereringar genom att använda en så kallad “power politics model”.

Denna rapport följer upp ursprunget till EU:s beslut att inrätta stridsgrupper, beskriver de underliggande politiska och militära begreppen.

Österrike gick med i EU i januari 1995. Det hade varit en lång väg till medlemskap. Efter att ha uppnått full självständighet 1955, övervägde österrikarna medlemskap i Europeiska kol-och stålgemenskapen.

Undersökningen inkluderar alla direktiv och förordningar som publicerats i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT) år 2006.

Under 2005 reformerades stabilitets- och tillväxtpakten. Reformen följde på överträdelser av de fiskala reglerna av flera EMU-länder och ett sammanbrott av paktens genomförandemekanism.

I rapporten "The Role of the National Courts in the European Union: A Future Perspective" behandlas hur de nationella domstolarna i EU tillämpar EG-rätten. Enligt författaren befinner sig EU just i ett "konstitutionellt momentum". Även om det konstitutionella fördraget inte kommer att träda ikraft kommer det troligen att påverka rollen för de nationella domstolarna i unionen.

En kritisk aspekt av den allt fastare sammanslutning som EU representerar rör frågan om hur uppgifter och utgifter mellan EU och dess medlemsstater skall fördelas. Vad skall egentligen göras på europeisk nivå och vilka åtgärder bör även fortsättningsvis vara nationella och/eller regionala angelägenheter?

Traditionellt har de stora staterna föredragit rådet och de små staterna kommissionen som de institutioner genom vilka de mest effektivt kan utöva sin makt. Utvecklingen under senare år får dock vissa bedömare att börja ifrågasätta detta traditionella synsätt. I den här rapporten undersöker forskarna Simone Bunse, Paul Magnette och Kalypso Nicolaïdis små medlemsstaters förhållande till kommissionen. (2005:9)

I rapporten "Gamla och nya lagstiftare - om EU och straffrätt" analyseras om det konstitutionella fördragets förändringar på det straffrättsliga området är så begränsade att fördraget skulle kunna ratificeras av Sverige utan en grundlagsändring, eller om förändringarna är så omfattande att det åtminstone krävs att beslutet fattas i den form som krävs för stiftande av grundlag.