EU:s beslutsfattare förhandlar om en revidering av befintlig EU-lagstiftning som syftar till att förebygga och motverka hjälp till olovlig inresa, transitering och vistelse – ett fenomen som brukar kallas smuggling av migranter. I denna analys gör Gabriella Sanchez (Georgetown University) en kritisk granskning av den planerade revideringen. (2025:6epa)

Hur påverkas EU:s beslutsprocesser om fler stater ansluter sig till unionen? Den frågan har diskuterats alltsedan utvidgningen återigen hamnade högst upp på EU:s dagordning. I denna analys undersöker Piret Ehin (Tartu universitet) hur tre olika utvidgningsscenarier kan påverka maktbalansen i rådet. (2025:5epa)

I den officiella kommunikationen på EU-nivå förekommer ett antal centrala politiska begrepp, såväl bekanta som nya. Men vad menar EU:s ledare och institutioner med dessa begrepp och vilka politiska mål vill de nå genom att använda dem? Sieps har bett ledande experter att kritiskt granska centrala begrepp i EU-politiken. (2025:1op)

Internationella domstolen i Haag kommer att avge ett rådgivande yttrande om EU:s och andra utvecklade länders ansvar för att finansiera kostnaderna för klimatförändringarna i de minst utvecklade länderna. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, visar att detta lär öka kraven på EU. Konsekvenserna för storleken på biståndet är däremot mycket osäkra. (Februari 2025)

En lång trend av ökande balans mellan könen bland Europaparlamentariker bröts i och med valresultatet 2024. Johanna Kantola, professor vid Helsingfors universitet, analyserar läget för jämställdheten i Europaparlamentet. (2025:4epa)

Mycket står på spel när Tyskland håller nyval 23 februari 2025. För EU har både inrikespolitiken och Europapolitiken i unionens mest folkrika land stor betydelse. Valentin Kreilinger (Sieps) analyserar vad partiernas ställningstaganden, de möjliga koalitionerna och de kommande vägvalen innebär för Europa. (2025:3epa)

EU:s utvidgning kommer att få konsekvenser för var utländska investeringar görs. Colin Wren (Newcastle University) undersöker tidigare utvidgningar och drar slutsatser om de kommande: vilka länder blir mest attraktiva att investera i när EU växer? (2025:2epa)

Förra året vände sig Danmark och Sverige till EU-domstolen för att få direktivet om minimilöner ogiltigförklarat – och nu får de medhåll från generaladvokaten. En del talar dock för att domstolen drar en annan slutsats. Det menar Joakim Zander, lektor vid institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet och forskare i juridik vid Sieps. (Januari 2025)

Säkerhet och försvar står högt på EU:s agenda för den nya mandatperioden. Katarina Engberg analyserar de initiativ inom EU som pekar mot ett totalförsvar och de utmaningar och möjligheter som detta medför. (2025:1epa)

De öst- och centraleuropeiska länder som gått med i EU under 2000-talet har haft god ekonomisk tillväxt tack vare medlemskapet. I denna Europapolitiska analys undersöker Mariusz Próchniak och Ryszard Rapacki, professorer i nationalekonomi, vad som krävs för att framtida EU-medlemskap ska gynna nuvarande kandidatländer på samma sätt. (2024:24epa)