EU och dess medlemsstater står inför många utmaningar, från säkerhet och migration till innovation och klimatförändringar. En del är existentiella, alla kräver gemensamma insatser och alla är kostsamma att hantera. Mot den bakgrunden undersöker Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, möjligheterna att stärka EU:s finanser och pläderar för en avgift för tillträde till EU:s marknad. (2022:7epa)

EU, USA och andra länder har infört både handelssanktioner och finansiella sanktioner mot Ryssland för att få stopp på anfallskriget mot Ukraina. Sanktionerna beskrivs som exempellösa men är knappast tillräckliga för att få Ryssland att dra sig tillbaka från Ukraina. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som menar att det då skulle krävas att EU stoppar importen av fossil energi från Ryssland. (April 2022)

Konferensen om Europas framtid vänder sig till EU-medborgarna för att de ska diskutera unionens framtid. Men även EU-institutioner har varit involverade. I den här rapporten undersöker statsvetarna Karl Magnus Johansson och Tapio Raunio vilket inflytande de stora Europapartierna har haft över konferensens agenda. (2022:2)

Under den ryska invasionen av Ukraina har länderna i EU enats bakom sanktioner mot angriparen och åtgärder till stöd för den angripne. Men kriget kommer också att få långsiktiga konsekvenser för det europeiska samarbetet, enligt Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. Försvars-, energi- och ekonomisk politik är exempel på områden där EU sannolikt kommer att få en större roll. (Mars 2022)

Den gröna omställningen står högt på EU:s agenda. Men nu tvingar Ukrainakriget fram nya prioriteringar. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, analyserar utvecklingen och ser hur vissa områden, som minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, blir än mer angelägna i krigets skugga. Annat, som reformen av utsläppshandeln och mer miljövänlig livsmedelsproduktion, kan hamna i uppförsbacke. (Mars 2022)

Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar. (2022:6epa)

EU-domstolen har gett grönt ljus för villkorsmekanismen – EU:s nya verktyg som kan användas för att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatsprincipen. Avgörandet har stor konstitutionell betydelse och handlar ytterst om EU:s syfte. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, kommenterar domen. (Mars 2022)

När Tysklands nya regeringskoalition enades om en ambitiös agenda för EU-politiken väcktes förväntningar om EU-samarbetet skulle få ny fart. Det krävs dock kompromisser på många nivåer för att uppfylla det aviserade målet om ett starkare Europa, skriver Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps. (2022:5epa)

EU och unionens medlemsstater är tillsammans världens största biståndsgivare. Det handlar om stora pengar som ska lösa stora problem. I denna rapport undersöker Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur EU:s biståndspolitik är uppbyggd, vad som format den och vilka utmaningar den står inför i ett globalt system under omvandling. (2022:1)

I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)