Det ungerska ordförandeskapet har, såsom i princip varje ordförandeskap, haft att hantera en serie ekonomiska och politiska utmaningar. Dessa utmaningar har bland annat rört EU:s svar på den ekonomiska krisen och den arabiska våren.
Europas befolkning lever allt längre och arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Det utgör en betydande utmaning för EU:s medlemsländer, och inom EU pågår nu en debatt om Europas framtida pensionssystem.
Som svar på den finanskris som bröt ut i Grekland, beslutade Europeiska rådet att genom en ändring i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillåta införandet av en stabilitetsmekanism för att garantera stabiliteten i euroområdet.
Samhällsstyrningens kvalitet varierar i Europa, såväl mellan som inom länder.
Europeiska unionens politik för forskning (FoU) har fått förnyad aktualitet. Den är central i såväl EU:s budgetöversyn som i den så kallade Europa 2020-strategin, där man betonar målet att öka nivån på FoU-investeringarna i EU till tre procent av BNP.
Målet att minska de ekonomiska klyftorna mellan EU:s regioner är inskrivet i EU:s fördrag. En viktig aspekt i diskussionerna om EU:s så kallade sammanhållningspolitik är hur EU:s regioner ska rangordnas efter välståndsnivåer.
Trots såväl finanskris som påföljande eurokris fortsätter det svenska opinionsstödet för EU att öka. I 2010 års mätning svarar 53 procent att de är för det svenska medlemskapet medan 23 procent är emot.
När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns.
EU:s medlemsländer är företagsamma när det gäller att staka ut nya mål för unionen men mindre villiga att skjuta till de pengar som behövs för att uppnå dem. Skulle EU försöka förverkliga allt det som medlemsländerna har beslutat, skulle det förmodligen kräva merparten av eller rentav hela EU:s samlade BNI. Det skriver författarna till denna antologi.
I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten.