Trots att EU har satt upp en rad ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, användning av förnyelsebar energi och effektivare energianvändning, lyckades man inte spela någon avgörande roll under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. En orsak var bristande intern samordning, en annan att EU:s budget inte är anpassad till klimatmålen.

Den ekonomiska krisen har lett till stora budgetunderskott och ökande statsskulder i flertalet EU-länder. De finansiella kostnaderna för statsskulderna ska inte överdrivas, men de kommer att öka ytterligare när räntorna stiger från de nuvarande låga nivåerna.

Den ekonomiska och finansiella krisen var en av de viktigaste frågorna på bordet under Sveriges ordförandeskap i EU. Resultatet, som föregicks av stundtals svåra förhandlingar, blev ett politiskt beslut om ett nytt ramverk för tillsyn av EU:s finansmarknad.

Sieps gör i ett löpande projekt en årlig statistisk genomgång av EU:s lagstiftning.

Frågan om låglönekonkurrens med utstationerad arbetskraft ska tillåtas inom EU eller om denna arbetskraft ska betalas samma löner som i värdlandet har de senaste åren varit flitigt omdebatterad i många EU-länder. I Sverige symboliseras denna debatt av Vaxholmskonflikten.

Den gemensamma valutan, euron, och den gemensamma penningpolitiken infördes i EU 1999 för att förstärka den inre marknaden, under parollen ”One Market, One Money”. En förhoppning var att den gemensamma valutan skulle skapa mer handel och investeringar mellan de länder som anslöt sig till den Europeiska valutaunionen.

Efter hand som EU: s migrations- och asylpolitik har utvecklats har dess yttre dimension och följderna av denna blivit allt mer avgörande för tredje land. Vidare har den ”externa” dimensionen av EU:s åtgärder på migrations- och asylområdet lett till otydligheter i gränsdragningen mellan inrikes- och utrikespolitik.

Den grundläggande tanken bakom cirkulär migration är att arbetare ska uppmuntras att flytta flera gånger mellan sändar- och mottagarländer för att på så vis effektivisera både ursprungslandets och mottagarlandets ekonomier.

Det finns en allt högre grad av samstämmighet om att EU:s budget behöver reformeras. I rapporten How to Reform the EU Budget? A Methodological Toolkit hävdar Filipa Figueira, Associate Research Fellow vid CEPS i Bryssel, att den befintliga forskningen på området inte ger ett tillräckligt kunskapsunderlag för Europeiska kommissionen i dess arbete medbudgetreformen.

Det råder stor enighet om att EU:s budget är omodern och att den behöver reformeras. Budgetens funktion som ekonomiskt styrmedel skiljer sig på avgörande sätt från hur statsbudgeten normalt fungerar i nationalstater, skriver författaren Iain Begg. (2009:1)