Den gemensamma valutan, euron, och den gemensamma penningpolitiken infördes i EU 1999 för att förstärka den inre marknaden, under parollen ”One Market, One Money”. En förhoppning var att den gemensamma valutan skulle skapa mer handel och investeringar mellan de länder som anslöt sig till den Europeiska valutaunionen.
Relationerna mellan EU och Ryssland beskrivs ofta som problematiska. Vanligtvis handlar spänningarna om det gemensamma grannskapet, något som blivit uppmärksammat genom EU:s östliga partnerskap.
Frågan om låglönekonkurrens med utstationerad arbetskraft ska tillåtas inom EU eller om denna arbetskraft ska betalas samma löner som i värdlandet har de senaste åren varit flitigt omdebatterad i många EU-länder. I Sverige symboliseras denna debatt av Vaxholmskonflikten.
Trots att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har reformerats ett flertal gånger sedan starten är den fortfarande den mest omfattande gemensamma politiken i EU. Den sväljer närmare hälften av EU:s budget och svarar för närmare hälften av EU:s lagstiftning.
Det finns en allt högre grad av samstämmighet om att EU:s budget behöver reformeras. I rapporten How to Reform the EU Budget? A Methodological Toolkit hävdar Filipa Figueira, Associate Research Fellow vid CEPS i Bryssel, att den befintliga forskningen på området inte ger ett tillräckligt kunskapsunderlag för Europeiska kommissionen i dess arbete med budgetreformen.
Denna Europapolitiska analys behandlar rättsliga och institutionella frågor rörande den finansiella krisen från ett EU-perspektiv. Texten innehåller en kort genomgång av den överenskommelse som uppnåddes vidden så kallade G20-gruppens toppmöte i London och en diskussion rörande den finansiella krisens möjliga inverkan på EU:s framtida utveckling.
En av det svenska ordförandeskapets prioriterade frågor är lanseringen av EU:s Östersjöstrategi. Denna strategi verkar i förstone tilltalande men ger upphov till en rad kritiska frågor.
Utfallet i Europaparlamentsvalet leder till oklara majoritetsförhållanden. Under parlamentets första sammankomst i juli slöts viktiga uppgörelser mellan de tre stora partigrupperna om fördelningen av centrala poster vilket var tecken på en återgång till en "grand coalition".
Den finansiella och ekonomiska krisen, den konstitutionella och institutionella osäkerheten samt kampen mot klimatförändringarna är frågor som kommer att dominera det svenska ordförandeskapet.
Lars Calmfors diskuterar hur styrkan i olika argument för och emot ett EMU-medlemskap förändrats övertiden. Från ett svenskt nyttoperspektiv finns det mer som talar för en anslutning idag än för tio år sedan.