Den 13 november 1994 hölls en folkomröstning om svenskt EU-medlemskap. Annika Ström Melin och Göran von Sydow gästar Sieps Podcast och minns, analyserar och diskuterar.

En hel del har hänt sedan en majoritet av svenskarna sade ja till EU för 30 år sedan. Sieps Podcast gör en tidsresa och tar upp hur valrörelsen 1994 gestaltade sig, vilka frågor som debatterades och vad som till slut fällde avgörandet. Detta tillsammans med gästerna Annika Ström Melin, EU-journalist som också bevakade folkomröstningen, och Göran von Sydow, direktör på Sieps.

Både Sverige och EU förändrats sedan folkomröstningen. Hur har Sveriges statsskick, förvaltning och rättssystem påverkats? Sverige har varit särskilt drivande i vissa frågor i EU, och gjort tydliga avtryck i unionens miljö- och klimatpolitik, kemikalielagstiftning samt i frågor kring öppenhet.

Under de år som gått sedan inträdet har Sverige mognat som EU-medlem, men samtidigt lever bilden av Sverige som den motvillige europén kvar. Avsnittet tar upp varifrån den bilden kommer och om den fortfarande stämmer idag.

Rapporterna som Sieps publicerade när Sverige hade varit medlem i EU i 25 år finns att ladda ner här.

Analyserna om svensk EU-opinion finns att ladda ner här.

USA:s nästa president vill få ett snabbt slut på kriget i Ukraina, älskar tullar och vill få fart på oljeborrningen. Cecilia Malmström och Björn Fägersten gästar Sieps Podcast för ett samtal om Donald Trump och den transatlantiska länken.

Donald Trump har vunnit det amerikanska presidentvalet. Vad betyder det för säkerheten, handelsrelationerna och klimatomställningen? Cecilia Malmström, bland annat tidigare Europaparlamentariker och EU-kommissionär, och Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska institutet och omvärldsanalytiker, gästar Sieps Podcast för en analys av läget.

Gustaf Olsson programleder.

Ladda ner publikationen Changing transatlantic relations – and what it means for Europe här.

Sieps Podcast återvänder till det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Nyligen publicerade Sieps en rapport där erfarenheter från ordförandeskapet samlats in och analyserats. Den rapporten tas upp för diskussion i detta avsnitt, som gästas av Eva Sjögren och Göran von Sydow.

Första halvåret 2023 var Sverige ordförande i EU. På uppdrag av regeringen har Sieps samlat in erfarenheter och lärdomar från politiker och tjänstemän som arbetade med ordförandeskapet och dessa finns nu publicerade i en rapport. Detta avsnitt av Sieps Podcast tar avstamp i rapporten, och gästas av Eva Sjögren, chef för EU-samordningen på Regeringskansliet, och Göran von Sydow, direktör på Sieps.

Planering, att sätta sig in i dagordningen och att etablera relationer tas upp som viktiga framgångsfaktorer i arbetet med att förbereda ordförandeskapet. Samtalet tar också upp institutionella frågor, som hur samarbetet mellan Regeringskansliet och myndigheterna fungerade, men också interaktionen mellan ordförandeskapet, Europaparlamentet och kommissionen. Ett viktigt syfte med att ta vara på erfarenheterna är att skapa kunskap om hur Sverige kan bli en bättre förhandlare, och den frågan berörs också i poddsamtalet.

Gustaf Olsson programleder. 

Rapporten Leda, förhandla och påverka: Erfarenheter från Sveriges ordförandeskap i EU 2023 finns att ladda ner här.

Mario Draghi har presenterat sin emotsedda rapport om europeisk konkurrenskraft. Katarina Engberg och Harry Flam gästar Sieps Podcast och analyserar den diagnos som Draghi ställt på EU:s ekonomi.

EU:s bristande konkurrenskraft sätter unionens framtid på spel. Det menar Mario Draghi, tidigare bland annat italiensk premiärminister och chef för Europeiska centralbanken, som presenterade sin rapport i ämnet för några veckor sedan. Rapporten beställdes av Ursula von der Leyen för ett drygt år sedan och den har redan fått stort genomslag, både i medier och i inriktningen för den tillträdande kommissionen.

Men är läget så pass mörkt som Draghi målar upp? Katarina Engberg och Harry Flam, båda seniora rådgivare på Sieps, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Under samtalet ger de en något mer nyanserad bild av läget för den europeiska ekonomin, då begrepp som produktivitet och tillväxt kompletterar konkurrenskraften. Många av Draghis förslag välkomnas, särskilt de som berör behovet av innovation, billig energi och säkrare leverantörskedjor.

Men vem ska stå för de enorma investeringar som behövs? Hur kommer förslagen att omsättas i praktiken? Och vad har schweiziska klockor med saken att göra?

Programledare är Gustaf Olsson.

Harry Flams perspektiv om Draghi-rapporten finns att ladda ner här.

Monika Hjeds Löfmarks perspektiv om kapitalmarknadsunionen finns att ladda ner här.

För den som vill fördjupa sig i frågorna kring den inre marknaden och EU:s industrupolitik finns antologin EU Industrial Policy in a Globalised World – Effects on the Single Market att ladda ner här.

Sieps Podcast gästas av Katarina Areskoug och Anders Ahnlid, som båda arbetar med att hjälpa Ukraina på dess väg in i EU. Hur går förhandlingarna, vilka är utmaningarna och vad är nästa steg?

I skuggan av kriget pågår ett intensivt arbete för att Ukraina ska bli medlem i EU, och i somras hölls den första anslutningskonferensen. Sverige bidrar till processen, och gästerna i detta avsnitt är engagerade på flera sätt.

Katarina Areskoug, EU-konsult med ett förflutet som statssekreterare och chef för EU-kommissionen i Sverige, deltar i en nordisk-baltisk expertgrupp som är rådgivare åt ukrainska regeringsföreträdare under medlemskapsförhandlingarna. Hon gästar podden tillsammans med Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, som koordinerar expertgruppen. Kommerskollegium utbildar också ukrainska tjänstemän i frågor som rör EU:s inre marknad och hjälper också ukrainska företag att exportera till Sverige.

Under samtalet berättar de om hur medlemskapsförhandlingarna fortskrider, hur Ukraina hanterar reformprocesserna mitt under pågående krig och hur EU behöver förändras för att kunna växa. Utmaningarna är många, men också möjligheterna.

Programledare är Gustaf Olsson. Lyssna på Sieps sajt eller där du brukar hitta poddar.

Läs mer på Sieps temasida om EU:s utvidgning.

Kommissionär Věra Jourová gästar detta specialavsnitt av Sieps Podcast. Samtalet spelades in under EU Days i Lund och kretsar kring hennes tio år som kommissionär, EU:s grundläggande värden och demokratiska utmaningar.

Věra Jourová har varit kommissionär under tio händelserika år. Under den senaste mandatperioden har hon varit vice ordförande för kommissionen med ansvar för värden och öppenhet. Hon gästar detta specialavsnitt av Sieps Podcast för ett samtal om just dessa värden: rättsstatens principer, demokrati och pressfrihet.

En rad kriser har präglat Věra Jourovás tid i EU-politiken, och de grundläggande värdena utmanas på flera håll. Trots det förblir hon en optimist med några goda råd till den tillträdande kommissionen.

Samtalet är på engelska och spelades in inför publik på EU Days i Lund. Karin Flordal och Gustaf Olsson är programledare.

Skogen spelar en viktig roll för svensk ekonomi, för klimatomställningen och för allt levande som vistas i den. Hur ska intressena samsas? Sieps Podcast ger sig in i ett snårigt politikområde, tillsammans med Robin Rönneke Belfrage och Magnus Nilsson.

Skogen är en viktig resurs i Sverige, och klimatomställningen har gjort att fler intressen behöver samsas om den. Ett antal EU-regler påverkar det svenska skogsbruket, och ofta mynnar dessa ur EU:s klimatpolitik.

Sieps Podcast ger sig i kast med frågan om hur EU påverkar den svenska skogspolitiken. Detta tillsammans med Robin Rönneke Belfrage, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.

Hur bidrar skogen och skogsbruken till klimatomställningen? Hur har Sverige hanterat förhandlingarna kring EU:s initiativ? Och vad betyder egentligen LULUCF?

Robin Rönneke Belfrage har medverkat i antologin För Europa i en ny tid, där han har skrivit kapitlet Ordförandeskapet och EU:s miljöpolitik tillsammans med Anna Michalski. Läs mer här.

Magnus Nilsson har skrivit rapporten Temperaturhöjning i klimatpolitiken för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Läs mer och ladda ner den här.

Försvarspolitiken fick en framskjuten plats när Ursula von der Leyen presenterade sina prioriteringar för den nya mandatperioden. Sieps Podcast tar upp läget i bygget av försvarsunionen och vad vi kan förvänta oss framöver.

En försvarskommissionär, en vitbok för det europeiska försvarets framtid och en fungerande inre marknad för försvarsprodukter. Det är en del av de prioriteringar som kommissionens återvalda ordförande Ursula von der Leyen presenterade för Europaparlamentet i somras. Men vilken betydelse får bygget av en europeisk försvarsunion i praktiken?

Sieps Podcast gästas av Niklas Alm, biträdande generalsekreterare för säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation SOFF, och Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps med fokus på försvarspolitik. Vi gör en genomgång av komponenterna i försvarsunionen, institutionella förändringar, och vad rollen som försvarskommissionär kan tänkas innebära.

Samtalet kretsar vidare kring upprustningen av Europas av försvar och beredskap: hur ska industrin kunna skala upp för att möta den ökade efterfrågan? Hur samspelar nationella ambitioner med EU:s och Natos? Och är EU på väg att inrätta ett totalförsvar av nordisk modell?

Kriget i Ukraina har accelererat den europeiska upprustningen. Stödet till Ukraina är också på väg att hitta nya former, när ryska frysta tillgångar kan användas och Europa förbereder sig på att ta ett större eget ansvar.

Programledare är Gustaf Olsson.

I avsnitt nämns några publikationer:

A European Defence Union by 2025? Work in Progress (sieps.se)

EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige (sieps.se)

På temasidan Tema: EU i omvärlden (sieps.se) finns flera publikationer om EU:s försvarspolitik samlade.

Sieps Podcast tar upp tråden där vi slutade i våras: i efterdyningarna av valet till Europaparlamentet. Cecilia Malmström och Göran von Sydow gästar för ett samtal om partigrupper, utskott och nomineringar. Dessutom Frankrike, Storbritannien, Ungern och USA.

Den 16 juli sammanträdde det nyvalda Europaparlamentet för första gången i Strasbourg och i en sluten omröstning fick Ursula von der Leyen förnyat förtroende som kommissionens ordförande. Nya partigrupper har bildats på högerflanken och utskottsplaceringar förhandlas alltjämt.

Flera toppjobb har tillsatts men en hel del återstår. von der Leyen arbetar med att ta fram en organisation med lämpliga portföljer som ska matcha både utfästelserna gjorda till parlamentet men också med medlemsstaternas kandidater.

Hur har parlamentets majoritetsförhållanden förändrats och vad betyder det för parlamentets fortsatta arbete? Hur har det gått för de svenska ledamöterna i förhandlingar om utskottsplaceringar och ordförandeposter?

Cecilia Malmström, tidigare bland annat EU-kommissionär och Europaparlamentariker och Göran von Sydow, direktör på Sieps, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och vi diskuterar vad som nu har hänt under sommaren och vad valet resulterat i.

Avslutningsvis gör vi en rundflygning och diskuterar valen i Frankrike och Storbritannien, Ungerns kontroversiella agerande som ordförande i ministerrådet samt avslutningsvis den transatlantiska länken i ljuset av det kommande valet i USA.

Programledare är i vanlig ordning Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Mer om valet till Europaparlamentet hittar du på i publikationen A new political landscape: Europe after the elections.

Hur starkt blåste högervinden? Hur stort stöd har Ursula von der Leyen? Och hur tänker egentligen Emmanuel Macron? Sieps Podcast analyserar valresultatet i samarbete med Utrikespolitiska institutets podd Utblick.

Inför valet till Europaparlamentet har mycket handlat om hur stor högern skulle bli, att parlamentet skulle bli mer fragmenterat och att det skulle bli ett svårt pussel utse personer till toppjobben. Nu är valet genomfört och frågorna kan få åtminstone något tydligare svar.

Sieps Podcast gör sin eftervalsanalys i samarbete med Utrikespolitiska institutets podd Utblick. Sofie Blombäck, universitetslektor vid Mittuniversitetet, och Göran von Sydow, direktör på Sieps, gästar Utblicks programledare Jonas Löfvenberg.

Sieps har även anordnat ett webbinarium som analyserar valresultatet som går att se i efterhand här.

Migration och klimat har seglat upp som några av de hetast debatterade frågorna i valrörelsen, inte bara i Sverige utan också i många andra medlemsstater. I sista poddavsnittet före valet tar vi reda på vad som står på spel på de här områdena och vilken roll Europaparlamentet har i dem.

Under nästa mandatperiod ska både EU:s migrationspakt och klimatlag implementeras. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap med fokus just på migrationspolitik och Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och expert på miljöpolitik gästar Sieps podcast och samtalar om Europaparlamentets roll i detta.

Många röster höjs om att migrationspakten är otillräcklig, kan det leda till att nya frågor dyker upp på EU:s bord framöver? EU:s klimatlag är också omdebatterad, och det finns tendenser som pekar åt olika håll: kommer takten i klimatomställningen att öka eller minska? Vi spanar också kring den framtida frågan kring klimatflyktingar, som berör båda dessa politikområden.

Programledare är i vanlig ordning Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Efter valet håller Sieps ett webbinarium om reslultatet. Läs mer och anmäl dig här!

Ladda ner publikationer som nämns i avsnittet

CBAM: Bending the carbon curve or breaking international trade? Av Naghmeh Nasiritousi och Alexandra Buylova

Stronger EU Partnerships for Sustainable Supply Chains av Mats Engström.

Klimatprocesser i Europa: rättigheter under förändring av Agnes Hellner

The Minimum Standards of International Protection applicable to the European Union av Maja Grundler och Elspeth Guild

Valet till Europaparlamentet rycker närmare. Sieps Podcast kopplar in några svenska ambassadörer runt om i EU som berättar om hur valrörelserna gestaltar sig i de länder som de är utsända till.

Valaffischer har satts upp, röstkort skickats ut och förtidsröstningen har inletts. Valrörelsen inför valet till Europaparlamentet är igång, inte bara i Sverige utan runt om i EU.

Sieps podcast gör i det här avsnittet nedslag i Polen, Italien, Tyskland och Frankrike för att ta tempen på valrörelserna i respektive land. Till vår hjälp har vi tre svenska ambassadörer: Andreas von Beckerath (Polen), Jan Björklund (Italien) och Veronika Wand-Danielsson (Tyskland). Sieps direktör Göran von Sydow belyser läget i Frankrike.

Våra nedslag i Warszawa, Rom, Berlin och Paris visar både skillnader och likheter. Migration, klimat och stödet till Ukraina ligger högt på agendan i flera länder, men graden av engagemang och konfliktnivå varierar. Det politiska arvet skiljer sig också åt länderna emellan, och de intar olika roller i EU-samarbetet.

Programledare är i vanlig ordning Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Efter valet håller Sieps ett webbinarium om reslultatet. Läs mer och anmäl dig här!

Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet fortsätter att vara högt, men backar från föregående års toppnotering. Samtidigt ökar stödet för att Sverige ska gå över till euron. Sieps Podcast tittar närmare på de här siffrorna tillsammans med Annika Ström Melin och Jakob Lewander.

SOM-institutet genomför varje höst en Sverigeundersökning och Markus Johansson, forskare i statsvetenskap på Göteborgs universitet och vid Sieps, och Jakob Lewander som är utredare i statsvetenskap, Sieps har skrivit en analys baserade på de delar av undersökningen som handlar om Sveriges EU-medlemskap.

I det här avsnittet av Sieps podcast fördjupar vi oss i den svenska EU-opinionen och diskuterar vad den kan betyda för det kommande valet till Europaparlamentet. Vi samtalar också om de rörelser som visar att stödet skiftar längs den politiska höger-vänster-skalan. Och hur ser stödet för EU ut bland medborgarna i andra medlemsländer?

Med oss för att diskutera dessa rörelser är Annika Ström Melin, EU-journalist och författare, och Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap på Sieps och en av författarna till analysen.

Programledare är i vanlig ordning Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Ladda ner analysen av den svenska EU-opinionen här.

I avsnittet nämner Annika Ström Melin ett seminarium där Simon Hix medverkade och som Sieps anordnade tillsammans med SNS. Seminariet kan ses i efterhand här. Seminariet utgick från en publikation av Simon Hix och Abdul Noury. Den finns att ladda ner här.

Med en koldioxidavgift på importerade varor vill EU behålla konkurrenskraft samtidigt som man höjer klimatambitionerna. Detta avsnitt av Sieps Podcast handlar om risken för konflikt kring denna avgift, om hur EU ska säkra hållbara leverantörskedjor och om vilken roll klimatfrågorna spelar i valrörelsen.

EU:s nuvarande mandatperiod har präglats av en rad initiativ på klimatområdet under flaggskeppsprojektet Den gröna given. Men klimatutmaningarna stannar inte vid EUs gränser utan är globala. För att vara en offensiv klimatspelare gäller det för EU att få med fler aktörer runt om i världen i det gemensamma arbetet. När EU investerar tungt i klimatlösningar gäller det också för unionen att behålla konkurrenskraft gentemot länder med lägre ambitioner.

Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) och åtgärder för hållbara leverantörskedjor är två exempel på verktyg som syftar till att minska utsläppen, behålla konkurrenskraften och samtidigt påverka andra länders gröna omställning. Men åtgärderna är kontroversiella, och EU har anklagats för ”grön protektionism” och för att skapa krångliga regler.

Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet, och Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och expert på miljöpolitik, analyserat dessa verktyg och de gästar detta avsnitt av Sieps Podcast.

Utöver detta diskuteras också ytterligare åtgärder som EU behöver vidta framgent för att fortsätta driva klimatarbetet. Sist men inte minst samtalar vi också om klimatfrågornas plats i valrörelsen och vad som kan väntas på klimatområdet under nästa mandatperiod.

Programledare är som vanligt Gustaf Olsson och Karin Flordal.

Ladda ner publikationerna

CBAM: Bending the carbon curve or breaking international trade? Av Naghmeh Nasiritousi och Alexandra Buylova

Stronger EU Partnerships for Sustainable Supply Chains av Mats Engström.

På klimatområdet har Sieps också nyligen publicerat en analys om klimatprocesser i europeiska domstolar. Klimatprocesser i Europa: rättigheter under förändring – av Agnes Hellner

Svenska myndigheter ska enligt vår svenska grundlag vara fristående från regeringen. Är detta fristående tillräckligt för de krav på oberoende som EU-rätten ställer? Den frågan undersöks i detta avsnitt av Sieps Podcast.

EU:s lagstiftning kräver i vissa fall att de myndigheter som genomför lagstiftning och utövar tillsyn är oberoende. Sverige har ofta ansett att detta krav är uppfyllt tack vare myndigheternas fristående ställning. Men stämmer det?

Det här avsnittet av Sieps Podcast gästas av Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, och Maria Wiberg, jurist på Post- och telestyrelsen och med erfarenhet av arbete vid en rad myndigheter, däribland Sieps.

Samtalet utgår från Wenanders nyligen publicerade Europapolitiska analys, där han visar att de svenska myndigheternas oberoende i EU-rättens mening kanske inte är så självklar som man ofta antagit.

I avsnittet går vi igenom vilka typer av oberoende som viss EU-lagstiftning kräver och hur de svenska myndigheterna står sig gentemot dessa krav. Vidare diskuterar vi vilka spänningar kraven på oberoende kan skapa, hur myndigheter kan vara verktyg för regeringen men samtidigt självständiga och hur andra europeiska länder har löst EU-rättens krav.

Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson. Lyssna på avsnittet på Sieps sajt eller där du brukar lyssna på poddar.

Henrik Wenanders Europapolitiska analys finns att ladda ner här.

Efter valet till Europaparlamentet börjar en intensiv fas i EU:s institutioner, då parlamentarikerna samlas i sina grupper, toppjobben tillsätts och en ny kommission ska bildas. Sieps Podcast gästas av Cecilia Malmström och Göran von Sydow för ett samtal kring den här processen.

Mellan den 6 och 9 juni har 370 miljoner röstberättigade i EU möjlighet att delta i Europaparlamentsvalet. Av dessa är 7,6 miljoner svenskar och av parlamentets 720 ledamöter ska Sverige utse 21 representanter.

Cecilia Malmström, tidigare bland annat EU-kommissionär och Europaparlamentariker, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast tillsammans med Göran von Sydow, direktör på Sieps. Samtalet kretsar kring vad som sker efter att valet genomförts och rösterna räknats. Vilka processer sätts i gång internt i parlamentet, hur kan partigrupperna komma att förändras och hur hänger majoriteterna i parlamentet ihop med valet av ordföranden för kommissionen? 

Andra centrala pusselbitar i inledningen av mandatperioden är att en ny ordförande för Europeiska rådet och en ny hög representant för utrikes- och säkerhetsfrågor ska utses. Hur ska detta pussel läggas, och vilka effekter kan valet av bitar få för EU:s fortsatta arbete?

Programledare är i vanlig ordning Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Samtalet utgår från den Europapolitiska analysen Procedures, Politics, Policies: the pieces of the puzzle for the next institutional cycle of the EU av Valentin Kreilinger. Ladda ner den här!

Digitalisering, integritetsskydd och fri rörlighet är viktiga mål för EU. Detta avsnitt av Sieps Podcast handlar om förslaget om ett digitalt hälsodataområde i EU som navigerar bland dessa värden för att stärka individers kontroll över sin hälsodata samtidigt som informationen ska bli enklare att dela på ett säkert sätt.

Förslaget om att skapa ett digitalt hälsodataområde i EU förhandlas just nu mellan EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Syftet med förslaget är att ge medborgare större kontroll över sin hälsodata och bättre tillgång till datan för bland annat vårdgivare, institutioner och forskare. Förslaget innebär en svår balansgång mellan möjligheter och risker. 

I detta  avsnitt av Sieps Podcast samtalar vi om förslaget till förordning om att hälsodataområde med Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt vid Stockholms universitet och medlem i Sieps insynsråd, David Fåhraeus, doktorand i europarätt vid Uppsala universitet och Michel Silvestri, enhetschef på E-hälsomyndigheten.  

Varför behövs ett europeiskt hälsodataområde? Hur kan man förbättra skyddet av personliga hälsodata samtidigt som den blir mer tillgänglig? Och hur bred ska definitionen av hälsodata egentligen vara? Vi tittar också närmare på vilka utmaningar och möjligheter förslaget innebär för Sverige. 

Ladda ner den Europapolitiska analysen The European Health Data Space: Challenges and Opportunities av Jane Reichel, David Fåhraeus och Santa Slokenberga här.

Snart väntas EU:s AI-förordning till slut antas, och det är hög tid för dem som berörs av den att förbereda sig. Sieps Podcast tar upp frågor om förordningens innehåll, varför den är nödvändig och hur den ska implementeras.

I april väntas Europaparlamentet godkänna EU:s AI-förordning, detta under mandatperiodens sista plenarsession. Därefter börjar lagen gälla efter två år. Det innebär att det är hög tid för de som berörs av lagen att börja förbereda sig. Det handlar framför allt om myndigheter som ska utöva tillsyn och företag som behöver anpassa sina produkter.

Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Claes Granmar, docent och forskare i Europarätt vid Stockholms universitet, Håkan Burden, forskare på RISE och Susanne Stenberg, forskare och rättslig expert på RISE. Samtalet handlar om hur AI-förordningen kommer att påverka samhällets olika delar, både offentlig och privat sektor. Vidare pratar vi om de olika risker som diskuteras i samband med AI, kopplat till bland annat integritet och etik men också om den framtida globala marknaden och vad innovatörer och entreprenörer oroar sig för.

Vi försöker reda ut hur AI definieras och vilka problem EU:s AI-förordning vill komma åt. Vilka som berörs av förordningen och på vilket sätt och hur detta kan komma att påverka oss medborgare, inte minst via myndighetsutövning, är frågor som också kommer upp. Avslutningsvis vänder vi oss ut i världen och får en inblick i hur andra delar av världen reglerar AI och hur de förhåller sig till EU:s förordning.

Programledare är i vanlig ordning Gustaf Olsson och Karin Flordal, Sieps.

Den europapolitiska analysen AI-reglering i Europeiska unionen: vad vill näringslivet och andra icke-statliga aktörer? finns tillgänglig här.

Snart har två år gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Hur har kriget förändrat Europa och vad händer härnäst? Fredrik Löjdquist och Göran von Sydow gästar Sieps Podcast för en analys av läget.

24 februari 2022 var en dag då mycket förändrades, då Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Invasionen förstärkte och satte igång en rad processer som fortfarande pågår: Europas upprustning, civilt och militärt stöd till Ukraina och ny kraft i EU:s utvidgning.

Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Tillsammans analyserar de vad som står på spel i konflikten och hur väst har hanterat Rysslands åsidosättande av internationell rätt. Programledare är Gustaf Olsson.

Löjdquist gästade även avsnitt 29 av Sieps Podcast, som spelades in strax före Rysslands invasion. Det avsnittet finns att lyssna på här.

I avsnittet nämns också publikationen Försvarsklausulen i EU-fördraget – i ljuset av Sveriges ansökan om Natomedlemskap av Inger Österdahl. Läs mer och ladda ner den här.

Hur EU behöver förändras för att kunna växa behandlas i antologin Fit for 35? Reforming the Politics and Institutions of the EU for an Enlarged Union. Ladda ner den här.

Även Ingrid Carlbergs artikel i DN, Så vill Putin trasa sönder EU inifrån, nämns i avsnittet. Läs den här.

Sieps har också samlat material som rör kriget i Ukraina på temasidan EU i omvärlden.

Migrationspolitiken är ständigt aktuell i Europa. Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av statsvetaren Bernd Parusel och tar utgångspunkt i en ny Sieps-rapport som handlar om asylrättsliga miniminormer inom EU.

Vilka rättigheter har människor som söker asyl i ett EU-land? Frågan har fått aktualitet av att det i många medlemsstater, inklusive Sverige, pågår processer som ska anpassa det asylrättsliga regelverket till miniminivån enligt EU-rätten. Miniminormerna undersöks också i en ny rapport från Sieps som tas upp i detta avsnitt av Sieps Podcast. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap på Sieps och migrationsexpert gästar.

Parusel beskriver fyra grundaspekter av de miniminormer som alla EU-länder måste följa: Tillträde till territoriet och principen om non-refoulement, tillgång till ett asylförfarande, mottagningsvillkor inklusive familjeåterförening samt när förvar kan vara tillåtet. Normerna har sin utgångspunkt i ett antal internationella konventioner som EU:s medlemsstater förbundit sig att följa.

Avsnittet tar också upp EU:s migrationspakt, som nu är på väg att bli färdig. Finns det några delar av den som riskerar att komma i konflikt med konventionernas miniminormer?

Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Rapporten The Minimum Standards of International Protection applicable to the European Union finns att ladda ner här.